WISE-konvertibel

This article is also available in English



För ett par år sedan, Inspirerad av Y Combinators “Safe Convertibles”, som är lika enkla och snabba som vanliga konvertibler medan de elegant undviker de senares skuldsättningsproblematik, försökte jag anpassa de amerikanska dokumenten till svensk lag. Många grundare efterfrågade en svensk version av “Safe”, och jag tänkte att hur svårt kan det vara? Det räcker väl att man översätter dem?

Efter att ha kört huvudet i väggen i två år, samtidigt som både jurister och revisorer förklarade för mig att upplägget var omöjligt, eller vart fall riskabelt, under svensk lag, bestämde jag mig för att släppa den idén. Då återstod bara att skapa ett upplägg från grunden istället, som löser samma problem efter svenska förutsättningar.

Nu är jag glad att kunna presentera det nya svenska finansieringsverktyget WISE (Warrants for Investment in Startup Equity). I praktiken fungerar WISE ungefär som Safe-konvertibeln (där det investerade kapitalet omvandlas till aktier vid en senare tidpunkt, och då beräknat enligt värderingen i nästa finansieringsrunda), men bygger på teckningsoptioner istället för konvertibler. Det är bra eftersom teckningsoptioner är väldefinierade i svensk lag, och alla jurister och revisorer vet hur de fungerar.

I korthet är fördelarna med det här upplägget: 

WISE är inte tänkt att ersätta mer standardiserade finansieringsrundor. Att göra en runda är oftast lika bra eller bättre, förutsatt att du har tid och råd att driva förhandlingar och hantera administrationen. När du inte har den möjligheten är WISE ett bra alternativ.

Om du är helt ny inom finansiering av startups och vill ha en överblick föreslår jag du börjar med att läsa startup funding overview för att orientera dig.

Vi återkommer längre ned till hur WISE fungerar, men jag tänkte börja med lite bakgrund.

Varför ville jag ta fram ett nytt instrument?

Finansieringsrundor med nyemissioner är det vanligaste sättet att ta in kapital för svenska startups. Företaget ställer då ut nya aktier som sedan säljs till investerare för ett fast pris. Startupen får pengar (vilka bokförs som tillgångar i balansräkningen) och investerarna blir aktieägare. Då skrivs även ett (ofta nytt) aktieägaravtal under.

Ett annat alternativ är att använda konvertibellån. I det fallet lånar företaget pengar från investeraren. Lånet har ränta och en löptid som avgör när det ska ha återbetalats. Normalt sätter man löptiden till när någon förutbestämd händelse inträffar (som tex. en nyemissionsrunda). Då konverteras lånet till aktier på samma villkor som inom nyemisionsrundan, ofta med ett tak och med en rabatt.

Nyemisionsrundor vs. Konvertibler

Den vanligaste anledningen till att välja konvertibler framför nyemissionsrundor är att det är enklare. När du ställer ut en konvertibel måste du inte ha exakta villkor klara (eller någon exakt värdering) vid utställningstillfället, utan kan vänta till ett senare datum. Normalt sett är det senare datumet när man gör nästa nyemissionsrunda med värdering och tillhörande aktieägaravtal sätts på plats. Eftersom det inte behövs något aktieägaravtal när man använder en konvertibel går det lätt att ta ombord investerare allteftersom de bestämmer sig, istället för att behöva ha alla samlade för att skriva under samma avtal samtidigt. Det brukar också bli lite mindre dyrt och behövas färre juristtimmar för att få ordning på det. Konvertibler vs. nyemissionsrundor är väl omskrivet och kan vara värt att slå en kik på.

En nackdel med att använda skuldsättning (med eller utan konvertibel) för att finansiera en startup är skuldfällan. Ett svenskt aktiebolag måste alltid skydda sitt aktiekapital för att undvika att styrelsen kan behöva gå i personlig borgen för företaget om det kommer på obestånd. Om mer än 50% av aktiekapitalet är förbrukat gäller väldigt strikta regler för hur man ska göra för att undvika likvidation och att styrelsens personliga ansvar då inträder. Använder man aktiekapitalet för att täcka upp förluster i verksamheten eller tar stora lån är risken att man förbrukar mer än 50% av aktiekapitalet påtaglig.

Jag förespråkar inte på något sätt att konvertibler alltid skulle vara att föredra för startups – snarare motsatsen. Jag skulle säga att nyemissionsrundor oftast är bättre. Men det finns särskilda situationer när den typen av runda inte passar. Det kan till exempel vara när man vill ta in en mindre summa pengar inför en större runda eller när antingen snabbhet eller låga kostnader är högt prioriterat. Det kan också vara när man vill kunna ta in investerare löpande istället för samla ihop till en stor runda.

Genom att lansera ett standardiserat finansieringsverktyg som är väldigt likt ett konvertibellån, men som istället räknas som en tillgång i balansräkningen, hoppas jag kunna låsa upp möjligheterna hos en konvertibel för företag som ännu inte är lönsamma (även om WISE inte tekniskt räknas som en konvertibel utan som teckningsoptioner). 

Hur WISE fungerar

Varning & friskrivelse: Den här webbplatsen och de dokument som kan laddas ned härifrån innehåller generell information, vilket är väsensskilt från rådgivning, och bör inte behandlas som rådgivning. Informationen tillhandahålls förutsättningslöst utan några som helst garantier. Jag är inte advokat, jurist eller skatterådgivare, och tar heller inget ansvar för hur någon väljer att använda dokumenten. Även om jag redan har använt WISE ett antal gånger själv när jag skriver det här, och vet många andra investerare som också har gjort det, bör en jurist eller kvalificerad rådgivare alltid konsulteras innan implementation.

WISE nyttjar teckningsoptionen, som är tydligt definierad i Svensk lag, för att efterlikna ett konvertibellån med egenheten att det inte kan återbetalas. Därmed räknas WISE som en tillgång i företagets balansräkning istället för en skuld som annars är fallet.

Anta att en investerare vill investera i ett svenskt aktiebolag lika enkelt som med en konvertibel men utan att öka på företagets skuld. Med WISE löser man det på följande sätt: 

Allt som allt blir resultatet: 

Skatter

Som ni vet är jag varken jurist eller skatterådgivare. Men eftersom det här verktyget är baserat på vanliga teckningsoptioner bör inga komplikationer uppstå. Det finns också flertalet exempel på att bolagsverket har godkänt upplägget för svenska startups som har använt StartupTools dokument. Skatteverket kan inte ge något bindande specifikt svar gällande hur de kommer se på saken i framtiden men bekräftar i skrift generellt att;

“Skatteverkets uppfattning är att en mottagen betalning för nyemitterade teckningsoptioner (enligt bestämmelserna i 14 kap. ABL) har ett sådant samband med kapitalanskaffningen i bolaget att betalningen vid beskattningen bör behandlas på motsvarande sätt som när betalning erhålls för nyemitterade aktier dvs. den betalning som företaget mottar för optionerna är normalt skattefritt för företaget.

Jag har också använt WISE-dokumenten vid investeringar ett flertal gånger. Men, som alltid, rekommenderar vi att man tar in professionell rådgivning innan implementation.

Du har säkert hört att skattereglerna kring teckningsoptioner kan vara snåriga, men de allra vanligaste fallgroparna är bara relevanta om ni utfärdar teckningsoptioner till anställda eller andra som kompensation för arbete. Sådana teckningsoptioner ska generellt beskattas som inkomst av arbete. WISE-teckningsoptionerna är inte kompensation för arbete, och investeraren betalar ett förhandlat marknadspris för teckningsoptionerna. Följaktligen bör ingen kunna hävda att någon har fått något gratis (eller under marknadsvärde). Av samma anledning behöver man inte ta hänsyn till Black-Scholes-formeln som annars är vanlig i teckningsoptionsbaserade optionsprogram för anställda.

Att komma igång med WISE

Börja med att ladda ned dokumenten. I worddokumenten är det en del variabler som du behöver fylla i själv. Här nedan går jag igenom de vanligaste frågorna.

WISE Terms FAQ

WISE Terms-dokumentet gäller för alla teckningsoptioner som utfärdas vid ett och samma tillfälle. Det är ett officiellt dokument som kommer att registreras av Bolagsverket (dokumentet blir alltså offentligt). Det är anledningen till att texten är på svenska med en engelsk översättning istället för på engelska direkt, som i våra övriga mallar. Det andra dokumentet (WISE Agreement) är ett dokument som upprättas mellan parterna. Det måste signeras både av samtliga investerare och av företaget.

Hur sätter man en rabatt och ett värderingstak? (§ 1)

Som jag gått igenom ovan gällande konvertibler generellt är det vanligt med ett värderingstak och ibland en rabatt. Det här är det som ni kommer att förhandla om med investerare. Tänk på det så här: Investerarens pengar (som användes för att köpa WISEn) kommer att växlas in mot aktier till den värdering som görs vid nästa runda minus rabatten, och inte högre än taket. 

Entreprenören vill att taket ska vara högt, och rabatten låg, vilket i praktiken leder till att investerarna köper aktier till samma pris som de som köper in sig vid nästa runda. Omvänt vill tidiga investerare få ett lägre pris, eftersom de tar högre risk än senare investerare. Hur man balanserar det här väl är både en konst och en vetenskap, som jag bara kommer att skrapa på ytan av i detta sammanhang..

Baserat på personlig erfarenhet (ungefär ett hundratal anekdoter) finns det två huvudsakliga scenarier: 

  1. En större runda ska stängas i närtid, och det behövs lite kapital för att brygga ett par månader innan de andra pengarna finns på banken. Typiskt sett sätts ett högt tak och en liten rabatt om kanske 15-20% (för att kompensera för risken).
  2. Ingen större runda ska göras i närtid. Då sätter man en medelhög rabatt (ca: 20-30%) och ett rättvist värderingstak (ungefär samma som eller strax över en rättvis värdering av bolaget vid tillfället när ni får pengarna).

Det händer även att startups tar in långsiktiga investeringar utan tak eller med ett väldigt högt tak, men investerare brukar inte gilla det. Anta att du tar in en sådd-runda som ska bära företaget 12-18 månader framåt, vad är en rättvis rabatt för det? För att förstå det kan du fråga dig själv: Hur mycket mer risk tar sådd-investerarna jämfört med en serie-A investerare? Det verkar som att någonstans mellan 10-50% av seriösa sådd-finansierade USA-baserade startups når till serie A. Då tar såddinvesterare uppskattningsvis 50-90% mer risk än serie-A investerare. Ser man till värderingar istället, verkar sådd-värderingar i USA motsvara ungefär 40% av värderingarna i serie-A rundor, vilket skulle indikera en befogad rabatt på åtminstone 60%. Det blir fort tydligt att det här inte är enkelt. Antagligen är det bättre att direkt gå på alternativ 2 med både rabatt och tak eller att istället göra en nyemissionsrunda för att komma runt det problemet. 

I dokumentet är värderingstaket definierat som den högsta, icke utspädda, bolagsvärderingen. Ofta tänker man på bolagsvärderingar som fullt utspädda, inklusive värdet på alla optioner etc. Det kan dock vara väldigt svårt att beräkna. För att göra det enkelt är värderingstaket istället baserat på det icke utspädda antalet aktier i företaget. 

Exempel: Om du har 1M aktier i bolaget och 100K optioner när en investerare går med på att företaget har en tidigare finansierad, fullt utspädd, värdering på 11 MSEK, blir värderingen per aktie 11M / (1M+100K) = 10 SEK. Den icke-utspädda (där bara riktiga aktier räknas) beräkningen blir dock 1M*10 SEK = 10 MSEK. 

Vad är värderingsgolvet? (§ 1)

Medan värderingstaket är den högsta värderingen som används för beräkning är värderingsgolvet den lägsta värderingen som en teckningsoption kan utnyttjas vid.

Hela formeln (upprättad i § 5.3) för att fastställa värderingen som teckningsoptionerna ska beräknas genom är: [värdering i nästa runda] * (1 [- rabatt]), men inte lägre än värderingsgolvet och inte högre än värderingstaket). Notera: Tekniskt sett “konverteras” inte teckningsoptionerna vid någon “värdering”. Men investeraren har rätt att nyttja sina teckningsoptioner för att köpa aktier, där antalet aktier per teckningsoption bestäms av formeln ovan.

Golvet är en teknikalitet som krävs enligt svensk lag. En teckningsoption måste ha ett slutdatum (§ 4) när investeraren har rätt att köpa aktierna vid en fast värdering (golvet), om ingen kvalificerad finansieringsrunda har gjorts innan det datumet.

Värderingsgolvet bör sättas lågt, eftersom om ingen ny finansieringsrunda har gjorts går företaget antagligen inte särskilt bra. Motargumentet är kanske att man inte behöver någon finansiering eftersom det går så bra, och därför borde golv-värderingen vara hög. Å andra sidan kan du alltid välja att ta in pengar, även om du inte verkligen måste.

Som ni ser finns det inget tydligt svar på hur man ska sätta värderingsgolvet för att hantera alla olika scenarier. Men om ni hittar en nivå som både investerare och entreprenörerna kan enas om i vart fall inte är högre än dagens värdering, så bör det fungera. Det värderingsgolv jag oftast har sett definieras som 50% av värderingstaket, och det är vad vi har valt som standard i våra dokument.

Vad är rätt pris per teckningsoption? (§ 2)

Priset per teckningsoption kan beräknas så snart ni har satt ett värderingstak. Formeln är [värderingstaket] delat med [alla fullt utspädda aktier]. “Fullt utspädda aktier” betyder det totala antalet utdelade, och beslutade, men ännu icke utdelade, aktier, optioner, teckningsoptioner, konvertibellån mm. Alla utom de som följer av det aktuella utfärdandet av WISE.

För att förstå formeln kan man tänka: [Värderingstaket] delat med [antalet helt utspädda aktier] motsvarar [värdet per aktie om det taket nås]. Eftersom en teckningsoption motsvarar en aktie om taket nås, och aktien senare kommer att köpas för i stort sett ingenting, skulle detta vara det rätta priset per teckningsoption om vi redan visste att taket skulle nås.

Men, vi vet inte att det taket kommer att nås, och därför kan investeraren köpa mer än en aktie per teckningsoption om utfallet skulle bli en lägre värdering än taket. 

Hur många aktier får en investerare köpa per teckningsoption? (§ 3)

Som visas ovan motsvarar varje teckningsoption antingen en, eller något mer än en, aktie. Nås värderingstaket vid nästa finansieringsrunda kan investeraren köpa precis en aktie per teckningsoption. Men om värderingen (efter rabatt) istället är t.ex. hälften av värderingstaket kommer investeraren kunna köpa två akter per teckningsoption.

I § 3 definieras det maximala antalet aktier som kan köpas per teckningsoption. Det blir aktuellt om värderingen (efter rabatt) i nästa runda inte är högre än värderingsgolvet, eller om det inte görs någon finansieringsrunda alls de kommande fyra åren. Det är anledningen till att formeln för att räkna antalet aktier per teckningsoption är [värderingstaket] delat med [värderingsgolvet].

Om en finansieringsrunda genomförs inom fyra år räknas istället antalet aktier per teckningsoption om (se § 5.3 nedan) till ett antal någonstans mellan det som anges i § 3 och ett.

Den avancerade teckningen (subscription) (§ 5) framstår som komplicerad

Det är den inte. Alla begrepp som “bona fide” och “huvudsakligt syfte för att ta in kapital” är till för att försäkra att bara en “äkta” finansieringsrunda genom nyemission initierar en “konvertering”. Om du istället utfärdar nya aktier till en ny co-founder (se upp för skattekonsekvenser runt det!) ska det inte räknas som en finansieringsrunda där en investerare kan tillgodoräkna sig sin teckningsoption till ett väldigt lågt pris. Företaget kan inte heller ställa ut ett fåtal aktier till ett artificiellt högt pris för att framtvinga en “konvertering” med dåliga villkor för investeraren.

Hur fungerar omräkningsformeln i § 5.3? 

I sitt standardutförande, om det inte genomförs någon finansieringsrunda före teckningsoptionernas slutdatum (som är fyra år, se § 4), kan varje investerare köpa två aktier per teckningsoption. Förhoppningsvis har företaget tagit in mer kapital vid det laget, till en värdering nära värderingstaket eller åtminstone högre än värderingsgolvet. I det fallet kan en investerare köpa färre än två men fler än en aktie per teckningsoption, nämligen: Värderingstaket / V aktier, där V är värderingen vid den genomförda rundan (med hänsyn tagen till rabatt, värderingstak och värderingsgolv). 

Multiplicera sedan det antalet med antalet teckningsoptioner investeraren har och avrunda nedåt för att få det totala antalet som investeraren kan köpa. Har det gjorts några aktiesplittar eller dyl på vägen balanseras det i finjusteringarna på slutet.

Exempel: Investeraren äger 10k teckningsoptioner, med rabatt om 25%, ett värderingstak på 10 MSEK och ett värderingsgolv på 5 MSEK. I finansieringsrundan fastställs värderingen till 12M SEK. V är då: 12M * (1-25%) = 9M (9M ligger mellan värderingstaket och värderingsgolvet, då träder ingen av de begränsningarna i kraft). I det här exemplet skulle varje teckningsoption ge investeraren rätten att köpa: 10 MSEK / 9 MSEK = 1.111…1 aktier per teckningsoption. Med 10k teckningsoptioner innebär det totalt 11 111 aktier.

Vart skriver jag under? 

WISE villkor (dokument: WISE Terms) skrivs inte under. Istället skrivs WISE Agreement (se nedan) under, där villkoren är bifogade som ett appendix.

WISE Agreement Vanliga Frågor

Dokumentet WISE Agreement är mycket enklare än villkoren. Företaget signerar en per investerare och bifogar villkoren för WISE (dokument: WISE Terms). Nästan alla variabler i Agreement är samma som i Terms. Ett par saker är dock värda att nämna: 

Vad är förköpsrätt? (English: Right of first refusal)

Precis som i (nästan alla) våra aktieägaravtal har de befintliga aktieägarna rätten att välja om de vill köpa alla ägarinstrument (aktier, teckningsoptioner m.fl) före någon tredje part. Om en investerare får erbjudande om att sälja sina teckningsoptioner, måste de först erbjudas pro-rata till de befintliga aktieägarna på samma villkor.

Kan en investerare verkligen tvingas att sälja teckningsoptionerna? (§ 4)

Ja. Blir det en exit där en tredje part vill köpa majoriteten av företaget, kan företaget kräva att investeraren säljer sina teckningsoptioner till köparen. Dessutom, även om företaget inte framställer ett sånt krav, har investeraren rätt att sälja sina teckningsoptioner i den situationen. Det är snarlikt den “tag/drag-along” situation som beskrivs i aktieägaravtalen. Priset per teckningsoption beräknas snarlikt den avancerade teckningsklausulen (§5) i teckningsoptionsvillkoren, med samma rabatt och samma värderingstak.

Hur blir det med aktieägaravtalet? (§ 6)

Investeraren är inte aktieägare och täcks därför inte av aktieägaravtalet. Däremot, när investeraren nyttjar teckningsoptionerna och köper aktier, måste det befintliga aktieägaravtalet signeras.

Formaliteter

När du har förberett WISE-dokumenten och är redo att signera behöver du följa de vanliga bolagsjuridiska reglerna för att utfärda teckningsoptioner. Företaget behöver både kalla till styrelsemöte och bolagsstämma för att sedan skicka in dokumentationen till Bolagsverket. Följ länken här för att läsa mer om den processen hos Bolagsverket. Här nedan finns en sammanfattning. I nedladdningen för WISE finns mallar för protokoll över de beslut som behöver fattas.

  1. Håll ett styrelsemöte. Först måste styrelsen föreslå till aktieägarna att de ska utfärda WISE-teckningsoptionerna, se förslag till bolagsstämma och Protokoll från Styrelsemöte (Förslag till bolagsstämma) Appendix 1. Appendix 1 hänvisar till WISE-villkoren. Alla dokument som nämns kan laddas ned längre ned på sidan.
  2. Håll bolagsstämma. Efter styrelsemötet måste en bolagsstämma (ordinarie eller extrainsatt), rösta för att WISE teckningsoptionerna ska utfärdas, se Protokoll från bolagsstämma. Notera att protokollet hänvisar till Appendix 1, så se till att få med det också. Istället för att på mötet bestämma vem som får köpa hur många teckningsoptioner (vilket vore absolut enklast), kan bolagsstämman hänskjuta mandat till styrelsen att teckna avtal med investerare löpande de kommande månaderna. Väljer ni att göra det senare tillkommer lite mer pappersarbete och en del ändringar behöver göras i protokollen, se Bolagsverket. Mandatet måste också registreras hos Bolagsverket direkt. Här är den senaste registreringsblanketten (dokument nr. 824). Glöm inte att betala registreringsavgiften. 
  3. Skriv under teckningslistan. När bolagsstämman har fattat beslut om att utfärda teckningsoptionerna till en investerare, måste investeraren teckna sig för teckningsoptionerna (dvs bekräfta köpet) genom att signera teckningslistan. Om fler än en investerare tecknar, kan de antingen signera samma eller olika teckningslistor. Nuförtiden är teckningslistorna inte juridiskt sett obligatoriska men de är ändå inkluderade i StartupTools dokumentpaket eftersom det är vanligt att ha dem och det gör processen enklare.
  4. Betala för teckningsoptionerna. Efter tecknandet måste investeraren betala det fastställda priset för teckningsoptionerna enligt företagets instruktion.
  5. Bekräfta tecknandet. Styrelsen bekräftar tecknandet av teckningsoptionerna. Använd Styrelseprotokoll (bekräftelse)
  6. Meddela Bolagsverket. Företaget måste informera Bolagsverket om utfärdandet, se Bolagsverkets hemsida, blankett 826, och betala registreringsavgiften. Bolagsverket måste informeras om att ni har ställt ut teckningsoptioner, men bryr sig inte om till vem. I blanketten frågar de efter “Tid för aktieteckning”. Den längsta tiden som kan anges för aktieteckning är mellan från om fyra år till om fyra år och tre månader. Det är vad Bolagsverket vill ha ifyllt i blanketten. Chansen är dock stor att det genomförs en finansieringsrunda innan dess. Jag föreslår att ni lägger till “Tiden för aktieteckning kan tidigareläggas enl. § 5 i optionsvillkoren” som en kommentar under punkt 5 (“Övrigt”).

/Erik Byrenius



 

Download

 

Support

Focus on running your business, instead of spending time and money on unnecessary legal paperwork and negotiations. Help us keep StartupTools free by making a donation.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *