När man sätter priset på teckningsoptioner beräknas det med hjälp av Black-Scholes-formeln. Ibland använder man även begreppet ”illikviditetsrabatt” för att sänka priset. Detta är en omdiskuterad fråga och vi försöker här reda ut begreppen.
Bakgrunden till illikviditetsrabatten är det faktum att en teckningsoption utställd till personal i praktiken inte kommer att handlas annat än undantagsvis. Detta trots att man rent teoretiskt kan köpa och sälja den. Det innebär att likviditeten för optionen efter att den ställts ut kommer vara mycket låg i marknaden. Detta är alltså helt oberoende av hur stor likviditeten är i bolagets aktie (och har givetvis heller inget med bolagets likviditet att göra).
Börsnoterade exempel
Det finns exempel där börsnoterade företag ibland ger ut teckningsoptioner till anställda och även låter notera dessa optioner. Då får man en perfekt testmiljö för att se om antagandet om prissättningen enligt Black-Scholes stämmer. Detta kan man göra eftersom den underliggande aktien är börsnoterad. Därmed får man alla viktiga ingående parametrarna till formeln, nämligen priset per aktie och volatiliteten. Då kan man alltså räkna ut vad optionen borde kosta enligt Black-Scholes, samtidigt som man kan se vad det verkliga priset på marknaden är för optionen. I en perfekt värld skulle priset enligt Black-Scholes och det faktiska priset som betalas vara detsamma. Men i de flesta fall har man då sett att i början av optionens löptid (vilket är det intressanta, eftersom det är priset vid utgivningstillfället vi är intresserade av), så ligger det faktiska priset på optionen väsentligt lägre än det teoretiska värdet enligt Black-Scholes. Det kan förklaras med att de teckningsoptioner som är utgivna och finns till handel är väldigt få. Med andra ord råder det väldigt låg likviditet. Eftersom teckningsoptioner i ett privat bolag, där varken aktierna eller optionerna är börsnoterade rimligen kommer att ha ännu lägre likviditet, så kan man argumentera för att man ska ge en rabatt, jämfört med det pris som optionen borde ha enligt Black-Scholes. Denna rabatt kallar man ”illikviditetsrabatt”. Ofta sätts den till cirka 30%.
Skatteverkets syn på illikviditetsrabatt
Vad säger då Skatteverket om illikviditetsrabatt? De skatteexperter vi talat med anser att Skatteverket generellt sett avvisar illikviditetsrabatten, men det finns tyvärr inget avgörande i domstol som är prejudicerande. Med andra ord: Det finns en logisk grund till att argumentera för illikviditetsrabatten, det finns en stor sannolikhet att Skatteverket skulle säga nej till det vid en bedömning, men det finns också möjligheten att Skatteverket skulle förlora i högsta instans om man överklagar deras beslut.
