Idag fattade riksdagen beslutet om de nya reglerna för personaloptioner i startups. Här sammanfattar vi reglerna och svarar på de viktigaste frågorna (vi har tidigare skrivit skrivit om det utredningsförslag som ligger till grund för beslutet).
Huvuddragen i förslaget är att ge möjlighet att ställa ut optioner till personalen i unga företag utan att de anställda behöver lägga ut några pengar direkt eller att företaget behöver betala skatt för optionerna. Optionerna beskattas sedan när utnyttjas.
Eftersom detta leder till möjligheten att omvandla lön från högbeskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst finns det en rad begränsningar.
Reglerna är delvis rätt komplicerade men huvuddragen är:
- Bolaget får högst ha drivit verksamhet i tio år
- Omsättningen får vara högst 80 miljoner kronor
- Antalet anställda får vara högst 49
- Mindre än 25% av aktierna ägs av staten (direkt eller indirekt)
- Bolaget är onoterat
- Bolaget är inte verksamt inom följande områden:
- rådgivning inom juridik, skattefrågor och redovisning eller revision
- Bank- eller finansieringsrörelse
- Försäkringsrörelse
- Produktion av kol och stål
- Handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument
- Uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder
Vad gäller själva optionsprogrammet finns är begränsningarna följande:
- Värdet på samtliga personaloptioner i bolaget är högst 75 miljoner kronor
- Värdet på samtliga personaloptioner för en individ är högst 3 miljoner kronor
- Den som får optionerna måste vara anställd och arbeta i genomsnitt minst 75% under de första tre åren. Snittlönen under denna tid måste vara minst 22 569 kronor per månad (13 inkomstbasbelopp över tre år).
För personerna som får optionerna gäller också att de eller deras närstående inte under något av de två åren innan optionerna tilldelas får ha ägt mer än fem procent av företaget.
Frågor och svar
Fråga 1: Vilken typ av värdepapper är de nya personaloptionerna?
Svar: Rent juridiskt handlar det inte alls om värdepapper. Istället är det ett löfte från företaget om att göra en nyemission till en viss i förväg fastställd kurs (oftast kvotvärdet). Skillnaden mot en teckningsoption är att den anställde inte behöver betala någon för optionen vilket man annars behöver när man ställer ut teckningsoptioner. Detta i sin tur gör att man kan sätta ett strike-price, dvs det pris man betalar för aktien, väldigt lågt, som lägst till aktiens kvotvärde (kvotvärdet är aktiekapitalet delat med antalet aktier och är oftast mycket lägre än det pris investerare betalar för aktien).
Rent teoretiskt hade detta varit möjligt med vanliga teckningsoptioner, men teckningspremien hade blivit väldigt hög.
Teoretiskt sett skulle en framtida bolagsstämma kunna neka att ställa ut aktierna. Därför är det viktigt att reglera att aktieägarna förbinder sig att göra det t ex genom ett aktieägaravtal.
Fråga 2: Vad behöver den anställde betala?
Svar: Ingenting. Visserligen kan man sätta ett pris som den anställde sedan får dra av, men det finns egentligen ingen poäng med det.
Fråga 3: När sker beskattningen?
Svar: När man säljer aktierna som man erhållit. Dessa beskattas då som inkomst av kapital, dvs 30%, under förutsättning att de inte betraktas som kvalificerade aktier enligt de så kallade ”3:12-reglerna” som gäller fåmansbolag. Om aktierna faller under dessa regler kan de ändå bli föremål för inkomstbeskattning.
Fråga 4: Behöver bolaget betala arbetsgivaravgift?
Svar: Nej
Fråga 5: Kan man ge personaloptioner till styrelsemedlemmar?
Svar: För att få den förmånliga beskattningen måste man vara anställd i tre år (se ovan). Så för personer som bara sitter i styrelsen och inte är anställda i bolaget är svaret nej.
Fråga 6: Kan man ge personaloptioner till personer som bor utomlands?
Svar: Nej. För att kunna få tillgång till den fördelaktiga beskattningen måste personen som får det ha fått lön och skattat för den i Sverige.
Fråga 7: Kan utländska företag ge svenska anställda personaloptioner?
Svar: Ja, om bolaget har ”fast driftsställe” i Sverige och hör hemma inom EU, Norge, Schweiz eller Island, eller ”i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte”.
Fråga 8: Vad händer om personen slutar inom tre år?
Svar: Lagen är tydlig på att man måste vara anställd i tre år för att den förmånliga beskattningen ska gälla. De flesta bolag kommer därför troligen kräva tre års anställning för att optionerna ska gälla. Annars blir de vanliga personaloptioner, vilket innebär att beskattningsplikten (och skyldigheten att betala sociala avgifter) uppstår när optionerna löses in till aktier. Detta är inte så attraktivt. Det går dock att skapa avtal som gör att man kan få behålla (delar av) optionerna vid kortare anställning än tre år.
Fråga 9: Jag vill ha personaloptioner i mitt bolag. Hur gör jag rent praktiskt?
Två alternativ:
- Gör det själv: Logga in med BankID, vi lär dig så att du kan göra dem själv.
- Fast pris: Låt oss hjälpa dig med kvalificerade personaloptioner till fast pris.
Fråga 10: Vad kostar det låta StartupTools ta fram ett personaloptionsprogram?
- Gör det själv: StartupTools Grow (för 8 950 kronor) samt ett program för kvalificerade personaloptioner (för 4 950 kronor), se aktuell prislista
- Fast pris: se StartupTools Paid Services
Fråga 11: Måste man ha sin aktiebok i StartupTools plattform för att kunna skapa optionsprogram i systemet?
Svar: Nej. Det går utmärkt att skapa ett optionsprogram i StartupTools system utan att vara kund innan. Men det blir givetvis enklare eftersom aktieboken är integrerad i systemet. Och optionsinnehavarna kommer att kunna se sitt innehav i aktieägarportalen.
Fråga 12: Mitt bolag kvalificerar sig inte för de nya optionerna. Vad gör jag då?
Använd de vanliga teckningsoptionerna. StartupTools har ett marknadens smidigaste och billigaste system för att ta fram dem, se vår prislista.
Fråga 13: Vad händer om bolaget blir uppköpt under treårsperioden?
Om det sker ett uppköp efter ett år så gäller skattefriheten. Om det däremot gått kortare tid gäller den inte. Detta är givetvis synd, eftersom det ger nyanställda ett incitament att fördröja uppköp. Att olika ägare har olika incitament är aldrig bra. Denna regel är troligen tillagd för att man inte ska kunna göra ett optionsprogram alldeles innan ett uppköp.
2 svar