Optionsutredningens urvattnade förslag

Igår var sista dagen att lämna synpunkter på regeringens förslag till beskattning av incitamentsprogram.

Utredningen föreslår en del förbättringar, men eftersom man inte tar upp frågan om fåmansbolag riskerar förslagen att bli verkningslösa. I värsta fall blir det till och med en försämring.

Vi börjar med grundproblemet: hur ska ett startup med lite pengar kunna attrahera personal, som annars kunde ta välbetalda jobb på vanliga företag?

Det traditionella svaret är att erbjuda delägande i utbyte mot lägre löner. Detta skapar också ett större engagemang hos personalen.

Första problemet är hur man åstadkommer detta ägande.

I den bästa av världar skulle personalen kunna köpa aktier i bolaget, men så fort bolaget kommit en bit på vägen och tagit in externa investerare kommer värderingen vara så hög att det inte går att ge de anställda mer än ett symboliskt ägande.

Alternativet är optioner, dvs rätten att i framtiden köpa aktier till ett i förväg bestämt pris.

Här stöter vi på problem två: de väldigt höga marginalskatterna i Sverige.

Inkomster beskattas som mest med 70% om man räknar med arbetsgivaravgifterna (vilket man bör göra eftersom arbetsgivaravgifter bara är ett annat namn på inkomstskatt), medan kapitalinkomster beskattas till 30%, eller i vissa fall något lägre.

Därför vill man som privatperson mycket hellre ha en kapitalinkomst än en arbetsinkomst. 

Problemet är att om det vore enkelt att byta lön mot ägande som sedan beskattas lägre, så skulle det bli enkelt att skatteplanera. Därför finns det särskilda regler kring ”fåmansbolag”, dvs bolag där huvudägarna också är anställda, de så kallade 3:12-reglerna. Dessa regler gör det väsentligt svårare för ett bolag erbjuda delägande.

En lösning som funnits i Sverige är personaloptioner. De fungerar ungefär som vanliga optioner, men skillnaden är att bolaget kan ge dem till personalen till en låg eller ingen kostnad. Å andra sidan beskattas de som inkomst.

Det verkar som att utredningen tagit sin utgångspunkt härifrån och tittat på hur man ska förbättra personaloptionerna. Det är här problemet med utredningens förslag börjar.

Tvärtemot vad utredarna tycks tro används nämligen personaloptioner i princip inte alls av startups, av det enkla skälet att de är helt meningslösa. Eftersom man ändå måste betala skatt och arbetsgivaravgifter skulle man istället lika gärna kunna betala ut en lönebonus.

Det som istället används är teckningsoptioner. De beskattas med 25 % om bolaget är onoterat, men problemet är att man måste betala ”marknadspris” för optionen. Dels är det svårt att räkna ut vad detta marknadspris faktiskt är, dels riskerar man att ändå få betala inkomstskatt, på grund av 3:12-reglerna.

Resultatet är att det görs väldigt få optionsprogram i Sverige, ca 600 per år. Med tanke på att det finns över en halv miljon aktiebolag innebär det att varje år nästan bara är ett bolag av tusen gör ett optionsprogram.

Utredningen föreslår att man ska kunna ge ut särskilda ”kvalificerade personaloptioner” som beskattas ungefär som teckningsoptioner, men som i gengäld omgärdas av en rad restriktioner.

Det låter bra på pappret, men det finns en hel del problem. Dels gäller det bara bolag inom vissa branscher och bara bolag som är högst sju år gamla, dels finns det en rad motstridiga regler som kan leda till väldigt märkliga resultat.

Men framför allt: man har helt blundat för 3:12-reglerna. Det ingick visserligen inte i utredningens uppdrag, men eftersom väldigt många startups just är fåmansbolag kommer utredningens förslag i väldigt många fall inte vara tillämpbart.

En fråga som tas upp där utredningen har helt rätt är att man vill ge möjlighet att ge förhandsbesked från Skatteverket när det gäller optioner. Det är idag inte möjligt.

Men man skulle behöva gå längre och inte bara ge Skatteverket möjlighet utan även skyldighet att ge förhandsbesked. Och förhandsbesked måste också vara bindande, annars är de meningslösa.

En fråga man helt missar är möjligheten att göra det enklare att ta fram ett optionsprogram. Idag kan det ta månader och kosta en bra bit över hundratusen kronor att ta fram.

Det borde kunna göras på under en timme och nästan utan kostnad. Läs mer om hur i vårt remissvar, notera att Qoorp sedan dess gått ihop med StartupTools.

Download Documents

Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *