Det flesta bolag har alldeles för få aktier när de bildas. Det kostar inget ha många aktier redan från början och det gör det lättare när man ska ta in pengar senare. Vi förklarar hur du bör göra.
En fråga vi ofta får är hur många aktier man bör ha när man bildar aktiebolag. Om man skapar ett bolag i Verksamt med det lägsta aktiekapitalet, 25 000 kr, får man 250 aktier om man inte aktivt gör ett annat val. Är det bra? Det beror på vad bolaget ska användas för. Är det ett privat holdingbolag, med endast en eller två ägare, och där ägarbilden inte kommer att ändras spelar det i princip ingen roll. Men så fort man har fler än två ägare, eller planerar att ta in extern kapital blir frågan viktig.
Problem ett: hur delar man upp ägandet?
Säg att ni är tre delägare, A, B och C, och att bolaget har 250 aktier. Eftersom 250 inte är jämnt delbart med tre måste en av ägarna få en aktie mer, t ex så här:
- A: 84 aktier
- B: 83 aktier
- C: 83 aktier
Vissa beslut i bolaget, t ex ändring av bolagsordningen och fusion med andra bolag, måste tas med kvalificerad, dvs minst 2/3 majoritet. I fallet ovan har A kvalificerad majoritet tillsammans med antingen B eller C, men B och C kan inte få det tillsammans. A får alltså veto mot beslut som kräver kvalificerad majoritet, medan B och C inte har det.
Man skulle kunna lösa detta genom att från början ha 252 aktier, eftersom 252 är delbart med 3. Då är det viktigt att man också ökar aktiekapitalet med 200 kronor till 25 200 kr. Annars, om man har 252 aktier och ett aktiekapital på 25 000 kommer kvotvärdet att bli 25 000 / 252 = 99,2063492063, dvs det kommer att innehålla 10 decimaler. Problemet är att Bolagsverkets IT-system bara kan hantera upp till sex decimaler. Detta innebär att bolaget varje gång man gör en emission i framtiden kommer att få ett litet avrundningsfel, vilket kommer att leda till att man varje gång behöver förklara problemet för Bolagsverket.
Problem två: bolaget tar in personal som ska ha delägande
Säg att bolaget anställer en person som erbjuds att köpa 2,5 % av bolaget. Problemet är att 2,5% av 250 är 6,25. Eftersom man bara kan ge ut hela antal aktier kan man alltså inte göra en nyemission som ger det ägandet man tänkt sig. Det finns också en psykologisk aspekt: det känns mer att få ett erbjudande om 6 250 aktier än 6,25 aktier, även om ägarandelen är densamma.
Problem tre: bolaget tar in externt kapital
När svenska startups tar in externt kapital första gången brukar värderingen ofta hamna i spannet mellan 5 och 50 miljoner kr. Med 250 aktier innebär det att varje aktie kostar mellan 20 000 och 200 000 kronor. Det är kanske inte ett problem i början. Men går bolaget bra blir det snart besvärligt. Låt oss ta betalföretaget iZettle som exempel. När det bildades hade de 1000 aktier, och vid första finanseringsrundan tog de in 18,5 miljoner kronor till en värdering på 40 miljoner kronor. Dvs varje aktie kostade 40 000 kr. Men sedan steg värderingen snabbt, och vid deras nyemission 2015 tog de in 565 miljoner kronor till en pre-money-värdering på 3,5 miljarder kronor. Om man behållit det gamla antalet aktier hade varje aktie då kostat 855 490 kronor, vilket börjar bli ohanterligt stort. Det skulle också göra det svårt att ge ut optioner till bolagets anställda – en enda option skulle motsvara ett ägande på 0,1 procent. Om alla anställda 2015 skulle fått en enda option var skulle det motsvara 3,5% av bolaget.
Lösningen på detta är att göra en uppdelning av aktierna, eller en ”split”. En split innebär att man ändrar antalet aktier så att en gammal aktier blir ett antal nya aktier. Om man t ex gör en split så att varje gammal aktie blir 1000 nya säger man att man gör en split ”tusen till ett”, eller (1 000:1). Det är precis vad iZettle gjorde efter sin första emission. Det går naturligtvis bra, men det blir svårare att följa aktiens utveckling. Man måste hela tiden räkna om aktiepriset baklänges och ta hänsyn till splittarna. Och när man ska redovisa försäljningsvinst när man i framtiden säljer sina aktier blir beräkningen krångligare, i och med att man måste ta hänsyn till att det pris man betalade per aktie måste räknas om. Speciellt besvärligt blir detta om man gör flera splittar. Och det var precis det som iZettle gjorde – några år efter den första splitten insåg man att man fortfarande hade för få aktier, så man gjorde ännu en split, denna gången 20:1.
Lösning: många aktier från början
Lösningen på detta problem är väldigt enkel: redan när bolaget bildas ska det ha så många aktier som möjligt. För ett vanligt aktiebolag med ett aktiekapital på 25 000 kronor innebär det att man har ett kvotvärde på 1 öre, vilket ger 2 500 000 aktier. Det är det mesta man kan få när man bildar ett bolag genom den elektroniska tjänsten verksamt.se (om man bildar bolag genom att skicka in en pappersblankett kan man teoretiskt sett få 25 miljarder aktier i ett 25 000-kronorsbolag, men nyttan av att ha så många aktier är begränsad). Hade iZettle följt detta råd hade de efter sin sista emission innan de blev uppköpta av Paypal haft ett pris per aktie på 146 kr, vilket skulle ha varit helt rimligt även vid en börsintroduktion.
Vad gör man om man redan har bildat bolaget med för få aktier? Gör en split och ta i ordentligt från början. Många bolag väljer att göra som iZettle och göra en första split som känns ”lagom”, vilket innebär att den är för liten, vilket gör att man efter ett tag får göra en till. Gå istället direkt till ett kvotvärde på 1 öre.
Nackdelar med att ha så många aktier
Finns det några nackdelar med att ha många aktier? Nej. Den enda invändningen mot detta är av karaktären ”så brukar man inte göra”. Några rationella skäl för att alltid skapa bolag med maximalt antal aktier finns dock inte.
Tips: använder du StartupTools platform kan du enkelt göra en split. Det går även att göra en split samtidigt som du gör en nyemission eller ställer ut teckningsoptioner. Testa själv nu, eller boka en demo.
