Som vi skrivit om flera gånger fattade Skatteverket våren 2018 beslutet att kvalificerade personaloptioner inte får ställas ut i form av teckningsoptioner, utan istället måste skapas genom så kallade “avtalsoptioner”, dvs att den anställde ingår ett avtal med bolaget om att få förvärva aktier. Eftersom aktierna skapas genom en riktad nyemission i framtiden måste aktieägare som representerar minst 2/3 av aktierna också gå med på detta för att man ska kunna vara säker på leverans, vilket enklast regleras genom ett tillägg i aktieägaravtalet.
Skatteverkets beslut kritiserades stark från flera håll, eftersom det tycks uppenbart att deras lagtolkning enbart hade till syfte att försvåra användande av kvalificerade personaloptioner genom att skapa oklarheter och besvär för bolagen.
Nu har frågan för första gång kommit upp till prövning i Skatterättsnämnden och Skatterättsnämnden gick emot Skatteverket. Vi välkomnar givetvis detta beslut, men det betyder tyvärr inte att frågan är slutligen avgjord. Det finns flera skäl till det.
UPPDATERING: frågan har nu avgjorts av Högsta förvaltningadomstolen som fastställde Skatterättsnämndens beslut.
Det första är att Skatteverket har överklagat frågan. Det innebär att frågan går vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. Om HFD väljer att ta upp frågan, vilket inte är säkert, kan det komma ett avgörande under 2020. Om det avgörandet går emot Skatteverket är det klarlagt att den som sökt förhandsbeskedet får ställa ut kvalificerade personaloptioner. Men det är viktigt att komma att ihåg att det gäller bara just i det speciella fallet för det företaget. Ett annat fall med andra förutsättningar kan bedömas annorlunda. Dock har vi begärt ut fallet (med känsliga delar, så som företags- och personnamn bortredigerade) och det ter sig som ett rimligt generellt fall som borde vara allmänt tillämpligt.
Men det finns också en möjlighet att HFD väljer att inte ta upp frågan. Detta kan ske om man inte anser att det är av allmänt intresse att få frågan avgjord. I så fall gäller Skatterättsnämndens avgörande för det bolag som sökt om förhandsbesked, men det har ingen större prejudicerande verkan förrän det kommit till ett avgörande i HFD, vilket kan ske om det blir ett rättsfall av frågan. Om HFD inte tar upp frågan kan det komma nya ansökningar om förhandsbesked, och det är inte givet att Skatterättsnämnden fattar samma beslut. I just detta fall vägde det lika mellan ledamöterna, tre mot tre, och rättens ordförande fällde avgörandet. Det gick alltså emot Skatteverket med minst möjliga marginal.
Vad har detta för konsekvenser? Det innebär att det ännu inte är fritt fram att skapa kvalificerade personaloptioner, utan man måste även fortsättningsvis göra det genom avtalsoptioner.
Med StartupTools system är detta dock väldigt enkelt. Boka tid direkt så kan vi visa dig!
