Ett av de vanligaste skälen till att registreringen av ett nytt aktiebolag drar ut på tiden är att man får nedslag namnet på bolaget. Ofta hänger det ihop med att man gjort fel med bolagets verksamhetsbeskrivning eftersom man inte förstår vad syftet med den är.
När man registrerar ett bolagsnamn får man ett skydd mot att andra startar bolag med snarlika namn. Det är till för att minska risken för förväxling. Men skyddet gäller bara inom det område som omfattas av verksamhetsbeskrivningen. Ta t ex Ericsson AB.
Det finns hundratals bolag med ”Ericsson” i namnet som inte tillhör Ericsson-koncernen. Men knappast något av dessa sysslar med ”telekommunikation och radioteknik”, eftersom det är dessa områden som Ericsson fått skydd för genom sin verksamhetsbeskrivning. Notera att Ericsson försökt bredda det områden som täcks av skyddet genom att lägga till diverse kringverksamheter.
Varumärket
Man kan se verksamhetsbeskrivningen som motsvarigheten till varumärkesklasser när det gäller varumärkesregistreringar. Det är alltså som om varje bolag fick hitta på sin egen varumärkesklass. Därför är det väldigt arbetskrävande för Bolagsverket att granska ett nytt namn, eftersom man dels måste hitta alla bolag som har namn som kan förväxlas med det namn man föreslår, men alltså också måste läsa igenom alla dessa bolags verksamhetsbeskrivningar för att se om det finns en eventuell krock. Inte undra på att den största arbetsgruppen på Bolagsverket är de som granskar namn. Man kan också fråga sig varför man inte bara använt klassificeringen från varumärkessystemet och tvingat bolag att välja mellan de fördefinierade klasserna, eftersom de flesta bolag som når en viss storlek ändå kommer att vilja registrera sitt namn som varumärke.
En vanlig missuppfattning är att bolaget inte får syssla med saker som inte står i verksamhetsbeskrivningen. Det stämmer inte. Sysslar man med något som inte står i verksamhetsbeskrivningen har man bara inte namnskydd för det.
Det innebär t ex att man inte behöver skriva ”förvaltning av fastigheter” i verksamhetsbeskrivningen, bara för att bolaget äger sina egna lokaler, eller ”förvaltning av värdepapper” bara för att kunna investera i aktier.
Förvaltning av värdepapper
Men många bolag har beskrivningar av typen ”bedriva konsultverksamhet inom X, samt äga och förvalta fastigheter och värdepapper” trots att de egentligen bara menar att de vill kunna placera sina vinstmedel i fastigheter eller aktier, inte att de vill göra bolaget till ett fastighets- eller investmentbolag. Det gör det svårare för Bolagsverket att bedöma namnet, eftersom det då måste jämföras både med alla konsultbolag inom område X samt med alla fastighetsbolag och investmentbolag, trots att det troligen bara är konsultrörelsen som man vill namnskydda.
Du som entreprenör kan göra registreringen lättare för dig själv genom att tänk på detta när du skriver din verksamhetsbeskrivning. Den ska vara så kort som möjligt men samtidigt fånga inom vilka verksamhetsområden du vill ha ditt namn skyddat.
Tänk på att:
- Beskriv översiktligt vad bolaget ska göra, och använd lagom mycket detaljer. Det räcker t ex inte att skriva ”konsultverksamhet”, eftersom det kan vara i princip vad som helst. Skriv ”konsultverksamhet inom IT” eller ”inom heminredning”.
- Undvik för mycket ovidkommande detaljer. Titta på följande exempel:
- Det räcker med att konstatera att man ska hålla på med livsmedel. Exakt vad de är baserade på och vilka länder de ska exporteras till är onödigt (eller till och med dumt – företaget ovan skulle knappast vara nöjt med att en konkurrent som tillverkade liknande produkter riktade mot den afrikanska marknaden skulle få ha ett snarlikt namn).
- Kom ihåg att ditt domännamn på internet troligen är väsentligt mer viktigt än det formella namnet på bolaget.
- Om namnet är viktigt för dig, överväg att registrera det som varumärke. En varumärkesregistrering för hela EU kostar bara €850 och är, trots vad varumärkeskonsulterna kommer försöka få dig att tro, relativt enkel att genomföra själv. Även en registrering i USA kan vara relevant, men tänk då på att i USA måste man ha gjort affärer (dvs sålt till en amerikansk kund) för att kunna få igenom sitt varumärke
