Om du har bestämt dig för att ge ut teckningsoptioner, till skillnad från kvalificerade personaloptioner, som är skattemässigt mer fördelaktiga (läs denna artikel för att få hjälp att välja), så är ett av de viktigaste valen vilken teckningskurs du ska sätta. Teckningskursen är det pris per aktie som du betalar när du använder teckningsoptionerna för att köpa aktier. Det påverkar också det pris som du måste betala när du köper teckningsoptioner; detta kallas ofta teckningspremien.
In the money
Om värdet på aktien i slutet på optionsprogrammet är högre än teckningskursen, så säger man att den är ”in the money” och då är det attraktivt att använda teckningsoptionerna för att köpa aktier. Så ju lägre teckningskurs, desto högre är sannolikheten att optionerna kommer att bli värdefulla. En lägre teckningskurs gör också att man behöver betala mindre för aktierna. Om du har 10 000 aktier med en teckningskurs på 20 kr, så behöver du betala 200 000 kr för aktierna (20 * 10 000 = 200 000). Men om teckningskursen är 50 kr, så behöver du betala 500 000 kr (50 * 10 000 = 500 000).
Haken med en låg teckningskurs
Det gör det enkelt, kan man tänka: Sätt teckningskursen så lågt som möjligt. Men det finns en hake. Ju lägre teckingskursen är, desto högre blir teckningspremien. Teckningspremien beräknas med Black-Scholes-formeln, och förutom längden på optionsprogrammet och volatiliteten, är teckningskursen kanske den viktigaste parametern för att bestämma priset. Black-Scholes-formeln är inte intuitiv, men i princip fungerar den så att ju lägre teckningskursen är, desto högre blir teckingspremien. Om du vill testa olika värden kan du göra det i StartupTools platform eller i det här google-kalkylarket.
Idealiskt sett vill man ha en teckningskurs som är så låg som möjligt. Problemet är att ju lägre den blir, desto dyrare blir teckningsoptionen att köpa. I extremfallet – om man sätter teckningskursen till noll (eller rättare sagt kvotvärdet, som oftast är nästan men inte riktigt noll), så blir priset på teckningsoptionen samma som priset på aktien, vilket innebär att man lika gärna hade kunnat köpa aktien till att börja med.
Exempel
Här är ett exempel på hur teckningspremien blir beroende på olika teckningskurser för ett optionsprogram på fyra år. Vi antar att bolaget har 2,5 miljoner aktier till att börja med, och att den aktuella värderingen är 50 miljoner kronor, dvs 20 kr per aktie. Vi antar också att volatiliteten är 30% och att den riskfria räntan är 1,81% (den faktiska riskfria räntan när denna artikel skrivs). Vidare så antar vi att man ställer ut 25 000 optioner, motsvarande 1% av aktierna.
| Teckningskurs per aktie | 20 kr | 30 kr | 40 kr |
| Pris per teckningsotion | 5,28 kr | 2,51 kr | 1,24 kr |
| Att betala när teckningsoptionerna ställs ut | 132 000 kr | 62 750 kr | 31 000 kr |
| Att betala när aktierna ställs ut | 500 000 kr | 750 000 kr | 1 000 000 kr |
Budskapet är enkelt: Du kan antingen betala mycket idag och betydligt mindre senare, eller mindre idag och mer senare.
Men detta är inte den enda avvägningen du behöver göra. Det finns också en skillnad i hur mycket pengar du tjänar. Här är tre tabeller som visar vad du tjänar per aktie om bolagets aktie är värd 30 kr, 60 kr eller 200 kr i slutet av optionsperioden. Dessa tre scenarior representerar en situation där aktien ökat i värde med 50%, med en faktor tre och med en faktor 10, eller två där bolaget har en viss framgång och ett där det är mycket framgångsrikt. Skatten på vinsten, för den som bor i Sverige, är i allmänhet 25%.
Exempel A: Bolaget är värt 30 kr per aktie (bolagsvärdering 75 miljoner kr)
| Teckningskurs per aktie | 20 kr | 30 kr | 40 kr |
| Vinst per aktie | 10 kr | 0 | 0 |
| Bruttovinst | 250 000 kr | 0 | 0 |
| Nettovinst | 118 000 kr | -62 750 kr | -31 000 kr |
Exempel B: Bolaget är värt 60 kr per aktie (bolagsvärdering 150 miljoner kr)
| Teckningskurs per aktie | 20 kr | 30 kr | 40 kr |
| Vinst per aktie | 40 kr | 30 kr | 20 kr |
| Bruttovinst | 1 000 000 kr | 750 000 kr | 500 000 kr |
| Nettovinst | 868 000 kr | 687 250 kr | 469 000 kr |
Exempel C: Bolaget är värt 200 kr per aktie (bolagsvärdering 500 miljoner kr)
| Teckningskurs per aktie | 20 kr | 30 kr | 40 kr |
| Vinst per aktie | 180 kr | 170 kr | 160 kr |
| Bruttovinst | 4 500 000 kr | 4 250 000 kr | 4 000 000 kr |
| Nettovinst | 4 368 000 kr | 4 187 250 kr | 3 969 000 kr |
Vad vi ser här är att i exempel A, så är det bara den lägsta teckningskursen som ger vinst för de som har teckningsoptioner, medan det i det mycket framgångsrika scenariot, Exempel C, inte är så stor skillnad mellan skillnaderna i teckningskurs.
Slutsatser
Vad drar vi för slutsatser av detta? Å ena sidan, om man vill maximera chansen att ett teckingsoptionsprogram blir lönsamt, så ska man sätta en teckningskurs som är så låg som möjligt. Detta har också fördelen att optionsinnehavaren inte behöver betala lika mycket för aktierna. Om optionsinnehavaren vill ha denna teckningskurs, men inte har råd just nu, kan bolaget överväga att låna till ut pengarna (tillåtet om optionsinnehavaren inte är aktieägare innan). Eller helt enkelt minska antalet teckningsoptioner till en nivå som optionsinnehavaren har råd med.
Men om man istället ser teckningsoptionsprogrammet som en lottsedel, som antingen ger utdelning om bolaget blir väldigt framgångsrikt, men annars inte har något värde, så är en högre teckningskurs relevant, eftersom man betalar mindre i början, och skillnaden i vinst i slutet inte är så stor.
