StartupTools logotyp

Så bokför du kvalificerade personaloptioner

An English version of this article is available here.

En fråga vi ofta får är hur man ska bokföra kvalificerade personaloptioner, KPOer (även kallade QESO – Qualified Employee Stock Options). En KPO är ett löfte om att i framtiden få köpa aktier genom en riktad nyemission, oftast till en kurs som är lägre än marknadsvärdet, och frågan är om man ska bokföra detta som en personalkostnad när optionen ställs ut, eller om man inte ska göra något alls, utan först emissionen det när det faktiskt sker en nyemission när optionerna utnyttjas.

Argumentet för att bokföra det som en kostnad är att man ger optionen för att locka personal i utbyte mot att man betalar något lägre lön. I en alternativ situation, där man inte ställt ut optionen utan betalat en högre lön hade ju bolagets kostnader rent faktiskt ökat. Med den bakgrunden kan det kännas rimligt att man tar upp det som en kostnad, för att skapa en mer rättvis bild av bolagets ekonomiska ställning. Detta argument använder en del revisorer och ekonomer som argumentera för att man ska ta upp det som en kostnad.

Men det finns också starka argument mot. Inga pengar kommer att betalas ut, vare sig nu eller senare. “Kostnaden” uppstår bara i form av att de som är aktieägare i bolaget blir utspädda när optionen byts ut mot aktier. Men att påföra bolaget en artificiell kostnad som inte motsvaras av något faktiskt pengaflöde ut ur bolaget är ett konstigt sätt att kommunicera till aktieägarna att de eventuellt kommer att bli utspädda i framtiden.

Att kostnadsföra leder också till andra märkliga följder. Vad händer om personen som fått KPOerna slutar, och därmed inte längre har möjlighet att lösa in optionerna mot aktier? Rimligen borde ju transaktionen föras tillbaka och redovisas som en vinst. Men att redovisa det faktum att en nyckelperson i bolaget slutat som en vinst för bolaget är missvisande.

Ingen konsensus

Vi har konsulterat en rad olika redovisningsekonomer och revisorer och kan bara konstatera att det inte finns någon tydlig konsensus i frågan. Det finns till exempel ingen rekommendation från Bokföringsnämnden i frågan. När vi frågat två olika revisorer från samma stora revisionsbyrå har vi fått motsatt besked.

Vår rekommendation är därför att inte redovisa KPOer som en kostnad, men givetvis att ta upp det faktum att det finns KPOer utställda i årsredovisningen. På så vis får man en bra balans mellan att redovisa faktiska förhållanden, och att inte lägga in konstlade kostnader i bokföringen.

Men vad gör man om revisorn insisterar på att ta upp dem som kostnader? I första hand skulle vi argumentera mot, men om revisorn står på sig är det enklast att gå med på kostnadsförningen. Rätt bokfört ska det inte påverka skatten för bolaget, så den främsta effekten är att bolagets resultat ser något sämre ut än det hade gjort om man låtit bli att kostnadsföra dem.

I StartupTools platform är det enkelt att själv sätta upp ett KPO-program. Läs mer här, eller boka en demo, så visar vi hur du själv kan göra det.

Articles